Potential för medborgarinflytande och designfunktioner hos e-petitioner

En kvantitativ studie om samband och digitalisering


Ett nytt e-demokratiskt verktyg i Sverige är e-petitionen. En e-petition är ett sätt för medborgare att digitalt engagera sig politiskt och komma med nya idéer och förslag. Här presenteras en studie av 34 kommuners användning av e-petitionen och i vilken utsträckning det lett till ett ökat medborgarinflytande och upplyst förtroendevalda om vad som engagerar medborgarna, samt hur olika design kan påverka inflytandet och vikten av att förstå digital innovation. I Sveriges andra demokratiutredning rekommenderades kommunerna att införa e-petitionen, då kallad folkmotion. Verktyget har hittills använts i ungefär var sjätte kommun med varierande design, metod och framgång. E-petitionen kallas i följande text för e-förslag eftersom det är det namn verktyget ofta har i media och som används av flertalet kommuner.

  • Vill du veta mer om e-förslag, hur de kan designas och vilket inflytande de genererar i kommuner? Läs vidare i avsnittet ”Hur 34 kommuner använder e-förslag och påverkan på medborgarinflytande”. Där presenteras resultaten i diagram, tabeller och en karta med information om e-förslag i Sveriges kommuner.
  • I avsnitten längre ner beskrivs bakgrunden till undersökningen, vilken metod som har använts och vad undersökningen betyder för framtida forskning.
  • Längst ner på sidan går det att se ett e-förslag, berätta hur din kommun har gjort och läsa om e-förslaget i media.

Uppsatsen Promotion of influence and design features of e-petitions: A quantitative study of relationships and digitalization finns för läsning på DIVA och mer information hittas här.

Trevlig läsning!

1. 34 KOMMUNERS ANVÄNDNING AV E-FÖRSLAG OCH PÅVERKAN PÅ MEDBORGARINFLYTANDE

Vad är ett e-förslag?

I den digitala eran är e-förslaget ett verktyg som kan användas inom det demokratiska utvecklingsarbetet i en kommun eller landsting. Människor kan på en webbplats skapa, underteckna, kommentera och dela e-förslag med andra med sin egen dator, smartphone eller surfplatta. E-förslaget kan beskrivas som ett verktyg där användarna uppmärksammar och söker stöd för specifika sakfrågor, påvisar befintliga orättvisor eller föreslår konkreta politiska åtgärder. Om ett e-förslag undertecknas av ett visst antal personer indikerar det att frågan är av intresse/vikt bland en större grupp människor.

E-förslaget, eller e-petitionen, är en digital version av ett sedan länge etablerat verktyg för medborgare att engagera sig i politiska processer, nämligen petitionen, eller namninsamlingar. Petitionen användes tidigt i England, redan år 1215, när baroner fick rätten att lämna in klagomål till kungahuset utan att riskera repressalier genom Magna Charta, ett fördrag som innebar att kungen delade sin makt. Den användes också framgångsrikt i USA i motståndet mot slaveriet, liksom i Sverige 1913 för att få kvinnlig rösträtt, där 350 000 namnunderskrifter samlades in till stöd för propositionen om allmän rösträtt. Idag används namninsamlingar redan i Sverige genom möjligheten för kommuner att kunna inhämta s.k. folkinitiativ. Den möjligheten är inskriven i kommunallagen. Om underskrifter från 10 % av invånarna i en kommun samlas in kan kommunstyrelsen enas om att genomföra en folkomröstning. I kommuner i Sverige har cirka 102 folkinitiativ kommit in mellan 2010 och 2018, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Namninsamlingar, eller petitionen, finns därför som demokratiskt verktyg redan idag, men har genom den nya informationstekniken fått en renässans.

E-förslaget används idag på lokal, regional, nationell och supranationell nivå runt om i världen och är ett av de mest framstående och mest använda e-demokrativerktygen och finns i nästan alla europeiska länder. Det första landet som använde verktyget tros vara Skottland 1999. Många länder har sedan dess infört det på nationell nivå, några exempel är Storbritannien, Tyskland, Sydkorea, USA, Finland, Indien, Norge, Ryssland, Kina, Skottland och Nya Zeeland. På kartan till vänster går det att klicka sig vidare och se hur länders olika system på nationell nivå ser ut. Ett exempel på supranationell nivå är European Citizen Initiative (ECI). Men medan e-förslaget har spridit sig på internationell nivå har Sverige startat lite senare än andra. Den första kommunen i Sverige som introducerade e-förslaget var Malmö 2008 och Sverige har inte som många andra länder infört det på nationell nivå. Under de senaste åren har ett institutionellt tryck skapats i Sverige för att e-förslaget ska införas. Under 2016 rekommenderade Sveriges andra demokratiutredning att e-förslag, eller folkmotion, skulle införas på lokal nivå i Sveriges alla 290 kommuner där signaturgränsen sattes till 1 %, samtidigt som kommuner skulle lägga ned medborgarförslaget. Detta har dock inte skett och istället introducerar nu kommuner dem idag på egen hand.

54 kommuner har infört e-förslaget

Undersökningen tog sin start med att titta på hur många kommuner som infört e-förslaget. Bland de undersökta kommunerna framkom att 13 införde e-förslaget 2008-2015. Därefter ökade införandet och under de kommande fyra åren, 2016-2019, införde ytterligare 29 kommuner e-förslaget (fem 2016, nio 2017, åtta 2018 och sju 2019). Efter uppsatsens färdigställande har ytterligare kommuner gjort det. Vid tiden för denna studie övervägde ytterligare runt tio kommuner att införa e-förslaget och efter att ha tittat efter om dessa kommuner gjort det är antalet som infört e-förslaget 54, medräknat år 2020.

Hitta din kommun

I undersökningen inhämtades data, beskrivet i avsnittet om hur undersökningen gjordes, vilket resulterade i att e-förslaget hos 34 kommuner ingick i analysen av potentialen för medborgarinflytande och användning och design av digital teknik.

Potential för medborgarinflytande

Potential för medborgarinflytande

I undersökningen av potentialen för medborgarinflytande undersöktes först e-förslagets implementering i Sveriges 290 kommuner och i vilken grad införandet genererade ett inflytande. Detta redovisas sedan i form av två grupper, en med lågt inflytande och en med högt inflytande.

34 av 44 kommuner undersöktes

Av Sveriges 290 kommuner framkom att 44 kommuner använde e-förslag. Dock var nio av dessa kommuner inte en del av studien eftersom de hade infört e-förslag relativt sent och inte hade e-förslag som uppnått signaturgränsen. 34 kommuner valdes att ingå i studien eftersom de hade e-förslag som uppnått signaturgränsen, varav elva kommuner hade implementerat delar av e-förslag som uppnått signaturgränsen.

1200 e-förslag uppnådde signaturtröskeln

När man vill förstå potentialen för medborgarinflytande med e-förslaget blir signaturgränsen viktig. E-förslag från de 34 kommuner som undersöktes genererade över 6 000 e-förslag som hade publicerats på kommuners webbplatser. Av dessa hade cirka 1200 uppnått signaturtröskeln varav 188 e-förslag hade implementerats, det senare i totalt 21 kommuner.

Kommuner upplevde olika grader av medborgarinflytande

Från de uppgifter som samlades in för att besvara den första delen av forskningsfrågan framgår från resultaten att e-förslagssystemen har inneburit skillnader i uppnått medborgarinflytande, d. v. s. e-förslag som uppnått signaturgränsen.

För att kunna dra slutsatser från de insamlade uppgifterna skapades två idealgrupper med olika grader av inflytande – en grupp med lågt inflytande och en grupp med högt inflytande. De två grupperna involverade var och en 17 kommuner och skilde sig från varandra i 1) antalet e-förslag som publicerades på de kommunala webbplatserna, 2) hur många e-förslag som uppnådde signaturgränsen och 3) hur många e-förslag som blev verklighet. En genomsnittlig kommun i gruppen med högt inflytande hade mottagit 302 e-förslag, varav 60 hade uppnått signaturgränsen och tio genomförts. I gruppen med lågt inflytande hade en genomsnittlig kommun mottagit 49 e-förslag, varav tio hade uppnått signaturgränsen och ett genomförts.

För att kunna dra slutsatser från de insamlade uppgifterna skapades två idealgrupper med olika grader av inflytande – en grupp med lågt inflytande och en grupp med högt inflytande. De två grupperna involverade var och en 17 kommuner och skilde sig från varandra i 1) antalet e-förslag som publicerades på de kommunala webbplatserna, 2) hur många e-förslag som uppnådde signaturgränsen och 3) hur många e-förslag som blev verklighet. En genomsnittlig kommun i gruppen med högt inflytande hade mottagit 302 e-förslag, varav 60 hade uppnått signaturgränsen och tio genomförts. I gruppen med lågt inflytande hade en genomsnittlig kommun mottagit 49 e-förslag, varav tio hade uppnått signaturgränsen och ett genomförts.

Grupper med högt och lågt inflytande baserat på antalet e-förslag publicerade på de kommunala webbplatserna, antalet som har passerat signaturgränsen och som genomförts.
E-förslagHögt inflytandeLågt inflytande
Publicerade30249
Uppnått signaturgränsen60 10
Genomförande10 1

Användning och design av digital teknik

Användning och design av digital teknik

För att kunna dra slutsatser om designfunktioners inverkan på inflytande, vilket innebär antalet e-förslag som uppnår signaturtröskeln, söktes skillnader mellan grupperna med högt och lågt inflytande. Totalt undersöktes elva designfunktioner hos kommunerna och dessa användes i varierande grad. Det fanns andra designfunktioner än de undersökta, men information om dessa samlades inte in dels på grund av att de var få till antalet. Exempel var användningen av en bild (thumbnail) för att visa e-förslaget, hur många klick som behövdes för att komma fram till e-förslaget från kommunens startsida och vad e-förslaget kallades utöver e-förslag, som till exempel ett initiativ och vissa kommuner använde också det tidigare begreppet medborgarförslag.

Signaturtröskel

Signaturtröskeln varierar: 0.03% – 1.12%

Antalet signaturer som krävdes för att ett e-förslag skulle kvalificera sig för fortsatt hantering av en kommun varierade kraftigt bland de 34 studerade kommunerna. I Västervik krävdes 20 signaturer medan 500 röster krävdes i Värmdö. Däremellan rymdes signaturkrav på 25, 30, 40, 50, 60, 75, 77, 100, 200 och 220. Siffrorna blir något överskådligare om de ses som en andel av antalet som bor i en kommun. Andelen varierade från 0,03 % till över 1 % bland kommunerna. I gruppen med högt inflytande hade en genomsnittlig kommun en signaturtröskel på 0,14 % av befolkningen i en kommun medan ett genomsnitt i gruppen med lågt inflytande var högre och låg på 0,31 %. Sveriges andra demokratiutredning, som publicerades 2016, rekommenderade en signaturgräns på 1 %. Enbart två kommuner i studien hade satt en gräns på 1%, Östhammar (1%) och Värmdö (1.1 %), och de hade uppnått lägst inflytande av alla undersökta kommuner.

Tidsram

Tidsram

Tidsramen anger den tid ett e-förslag ligger uppe på en kommunal webbplats för att samla in ett visst antal röster. Tidsramen för att signera ett e-förslag sattes av kommuner till dagar och skilde sig mycket. Den sträckte sig bland de 34 undersökta kommunerna från 30 dagar upp till ett år. 19 kommuner hade satt en gräns på 90 dagar, sex hade en gräns på 60 dagar och tre kommuner krävde att rösterna skulle samlas in på 30 dagar. Ett undantag var Bengtsfors med en tidsram satt till 120 dagar. Övriga kommuner hade gett medborgare möjlighet att sätta egna gränser eller hade ingen gräns utan sade att om ett e-förslag fick många röster så skulle kommunen uppmärksamma det. En genomsnittlig kommun i gruppen med högt inflytande lät användare skriva under ett e-förslag på 76 dagar och en genomsnittlig kommun i gruppen med lågt inflytande lät en användare skriva under ett e-förslag på 85 dagar.

november 2020
M T O T F L S
 1
2345678
9101112131415
16171819202122
23242526272829
30  
Hett ämne

Hett ämne

Av 34 kommuner hade två kommuner (senare 4), Malmö och Linköping, valt att använda en designfunktion som visade e-petitioner som fått särskild uppmärksamhet av användare genom extra många signaturer, delningar och kommentarer. De två kommunerna använde symbolen av en eldkula för ett “hett ämne”. Dessa ämnen kan kallas populära eller trendande ämnen. Detta var en unik funktion och kunde hjälpa användare att hitta e-förslag som fick mycket uppmärksamhet av andra användare/medborgare. I gruppen med högt inflytande använde två kommuner, på första och fjärde plats, designfunktionen. Efter uppsatsens färdigställande upptäcktes två till kommuner i gruppen högt inflytande som använde funktionen, Västerås med andra högst inflytande och Oxelösund på plats 11. I gruppen med lågt inflytande använde ingen kommun funktionen.

= många underskrifter, kommentarer och delningar

Signaturvisualisering

Signaturvisualisering

En visualisering av antalet uppnådda signaturer av målet på översiktssidan, den sida som visar e-förslagen i listform, visade hur många underskrifter som ett e-förslag fått och hur många som fortfarande krävdes för att signaturtröskeln skulle uppnås.

Signaturer
100
Signaturer
75
Signaturer
50
Kommentera

Kommentera

De flesta kommuner gav användaren möjlighet att kommentera ett e-förslag. Denna möjlighet innebar att användare genererade innehåll och diskuterade frågor av intresse.

Sociala medier

Sociala medier

Sociala medier användes av många kommuner. Användare kunde därigenom, framförallt med Facebook och Twitter, samla in signaturer genom att dela e-förslag på sociala medier.

Marknadsföring på Facebook

Marknadsföring på Facebook

Två kommuner marknadsförde e-förslag på sin egen Facebook-sida. Det skulle kunna öka möjligheten att e-förslag sprids via Facebook.


Ålderskrav

Ålderskrav

Nästan alla kommuner lät alla personer, oavsett ålder, att skapa och signera e-förslag.

Registrering

Registrering

Många kommuner använde ett registreringsverktyg för att låta användare skapa och signera e-förslag. Det skedde antingen med bank-ID/E-legitimation eller genom att fylla i ett webbformulär och registrera uppgifter om sig själv, som namn, adress och/eller e-post. Några kommuner krävde dock inget registreringsförfarande.

BANK-ID/E-legitimation

Webbformulär

Öppet för alla

Rösta nej

Rösta nej

Några kommuner gav användare möjligheten att rösta nej, det vill säga emot e-förslag.

Samhällsroll

Samhällsroll

När man skapar och skriver under ett e-förslag kan kommuner kräva att en användare ska ha en viss position i samhället. Denne kan antingen behöva vara folkbokförd, arbeta eller studera i kommunen där e-förslaget hanteras. Vissa kommuner har inget krav på en lokal anknytning utan tillåter besökare i kommunen att delta.

4 designfunktioner skiljde sig mer eller mindre åt mellan grupperna

Genom att analysera data på detta sätt har det i processen varit möjligt att förstå och diskutera relationer, motivationer, styrkor, svagheter, begränsningar och möjligheter. Resultaten visade att fyra designfunktioner i högre grad skiljde sig mellan de två idealgrupperna än andra designfunktioner – signaturtröskeln, tidsramen, samhällsroll och ikonen “hett ämne”. Resultaten visade att högre inflytande uppnåddes med en relativt lägre signaturtröskel, när e-förslag var öppna för alla och om ikonen ”hett ämne” användes. En designfunktion, tidsramen, skilde sig visserligen åt mellan grupperna men gav ingen tydlig indikation på dess funktion. Medan en längre tidsram kunde ha lett till att ett e-förslag mottog fler underskrifter och uppnådde underskriftströskeln, visade resultatet inte detta. Det fanns också designfunktioner som skilde sig åt mellan de 34 studerade kommunerna, men som inte skilde sig åt mellan de två idealgrupperna. Detta visar att designfunktioner i hög grad varierar bland kommuner som har implementerat e-förslag och att vissa av designfunktionerna har konsekvenser för medborgerligt inflytande.

Skillnader

Fyra designfunktioner av de totalt elva som presenterats ovan utgjorde skillnader mellan de två inflytandegrupperna.

DESIGNFUNKTIONERHögt inflytandeLågt inflytande
Signaturgräns0,14%0,31%
Tidsram76 dagar85 dagar
Samhällsroll11 (öppen för alla)5 (öppen för alla)
Hett ämne2 (1a och 4de plats)*0

*ytterligare två kommuner i gruppen för högt inflytande, totalt fyra, upptäcktes efter uppsatsen färdigställande ha designfunktionen.

Likheter

Hittills har fyra av elva tekniska funktioner presenterats. De återstående åtta användes i liknande utsträckning i grupperna med högt och lågt inflytande.

DESIGNFUNKTIONERHögt inflytandeLågt inflytande34 kommuner
Ingen åldersgräns161733
Kommentarsfält151429
Användning av sociala medier111324
Registrering131427
Rösta nej538
Signaturvisualisering224
Marknadsföring på Facebooksida112

2. INFLYTANDE OCH DESIGN UNDERSÖKTES

I utvecklingen av e-demokrati används digitala verktyg för ökat deltagande och inflytande för att nå positiva effekter för både regeringar och medborgare. I Sverige finns ett institutionellt tryck på ökad användning efter att Sveriges andra demokratiutredning betonade möjligheter med e-förslaget. Utredningen rekommenderade ett obligatoriskt införande av e-förslaget i Sveriges alla 290 kommuner. Samtidigt konstaterades att skillnader i teknikanvändningen kunde påverka resultatet i form av potentiellt inflytande. Detta kan förklaras av egenskaper hos digital innovation vilket kan innebära olika utformning av e-förslaget och slutligen leda till variationer i inflytande.

Införande av e-förslag och sambandet mellan inflytande och design eftersöks

E-demokrati generellt och e-förslaget i synnerhet har enligt forskare en potential att främja demokrati genom ett ökat medborgerligt deltagande och inflytande. På grund av dessa möjligheter finns ett institutionellt tryck i Sverige, som skapades då Sveriges andra demokratiutredning som släpptes 2016, rekommenderade kommuner att introducera e-förslag.

Samtidigt som designen av e-förslaget är något som kan påverka medborgarnas deltagande och inflytande, så är det någonting som vi vet rätt så lite om design. Baserat på befintlig forskning inom informationssystem kan det antas att olika typer av digital teknik kommer att utformas, införas och användas på skilda sätt i olika sammanhang.  För närvarande införs e-förslaget av enskilda kommuner, tämligen oberoende av varandra och utan stöd eller riktlinjer. Det saknas gemensamma standarder för hur e-förslaget ska införas, utformas och användas av svenska kommuner. Vilka konsekvenser det kan få för medborgarnas deltagande och inflytande är svåra att förutse. Sammantaget kan man dock dra slutsatsen att det är viktigt att studera utformningen och användningen av e-förslaget, eftersom skillnader mellan svenska kommuner kan antas påverka medborgarnas möjlighet till deltagande och inflytande. Baserat på detta antagande undersöker denna studie om det finns ett samband mellan utformningen av e-förslaget och uppnått medborgerligt inflytande. Forskningsfrågan i studien var:

I vilken utsträckning främjar implementationer av e-förslag i svenska kommuner medborgerligt inflytande i politiska processer och vad är sambandet mellan variationer i medborgares inflytande och designfunktioner hos e-förslaget?

3. SÅ HÄR GJORDES UNDERSÖKNINGEN

Kvantitativ studie

Denna studie tog sitt avstamp från den begränsade kunskap som finns tillgänglig om e-förslaget. För att svara på forskningsfrågan, nämligen att förstå om e-förslag främjar medborgares inflytande och om det finns ett samband mellan variationer i medborgares inflytande och e-förslagets designfunktioner så måste två saker undersökas. För det första, medborgerligt inflytande hos e-förslag och för det andra, designfunktioner. Dessa två undersökningar gjordes med en kvantitativ studie.

I en kvantitativ studie strävar man efter att förklara förhållandet mellan en oberoende och beroende variabel och i bästa fall hitta orsakssamband, eller kausalitet, vidare förstått som orsak och effekt. I denna studie är det två variabler som illustrerar orsak och effekt – inflytande och utformningen av e-förslag. Inflytande är den beroende variabeln och designfunktioner den oberoende variabeln. Det innebär att designen är orsaken som kan ha en påverkan på inflytandet. Denna relation bygger studiens slutsatser.

De två delarna av forskningsfrågan resulterade i användningen av en metod vid datainsamlingen, separerad i flera steg. Den första delen kretsade kring i vilken utsträckning införandet av e-förslag bland svenska kommuner främjar medborgares inflytande i politiska processer och den andra delen vilket förhållandet är mellan variationer i medborgares inflytande och designfunktioner hos e-förslaget.

III steg

Potential för medborgarinflytande

Den första delen av forskningsfrågan baserades på en undersökning om vad inflytande kan betyda. Genom att lära av forskare om relevansen av teknik och inflytande av e-petitionen från Sveriges andra demokratirapport blev underskriftens tröskelnivå, eller signaturgränsen, viktig att studera för att förstå inflytandet.

Designfunktioner

Den andra delen av forskningsfrågan handlade om att undersöka designfunktionerna. Dessa identifierades genom granskning av webbplatserna hos kommuner som infört e-förslag. Funktioner och verktyg i e-förslagssystemet med potential för inflytande studerades.

Dataanalys

I analysen identifierades antalet e-förslag som hade uppnått signaturgränsen och designfunktionerna på kommunala webbplatser. För att kunna studera sambandet mellan inflytande och designfunktioner rangordnades e-förslagssystemen hos kommuner från möjlighet till högt inflytande till lågt inflytande bland de 34 kommunerna som hade e-förslag som uppnått signaturgränsen. Två inflytandegrupper skapades genom att rangordningen delades i hälften. Kommunerna i den övre änden av rankningen kallades gruppen för högt inflytande och kommunerna i den nedre delen av rankingen kallades gruppen för lågt inflytande. I dessa två grupper presenterades data sammanslaget, antingen som ett genomsnitt i varje grupp eller som antal använda designfunktioner. Det gjordes genom att summera uppgifterna i respektive grupp och sedan dela upp de studerade elementen med antalet kommuner i varje grupp, vilket var 17.

4. OM E-DEMOKRATI OCH DIGITALISERING

Användning av digital teknik

I den svenska debatten används ofta termen e-förvaltning och tre koncept ryms i begreppet: e-service, e-förvaltning och e-demokrati. Dessa koncept förklarar alla en viss riktning för användning av digital teknik av regeringar. Det har emellertid funnits en obalansi forskningen om e-service, e-förvaltning och e-demokrati. Digital teknik i Sverige har oftast använts för att möjliggöra e-förvaltning och e-service, men inte e-demokrati. Även på internationell nivå verkar e-demokrati både prioriteras och implementeras i låg utsträckning. Det bör därför vara av intresse inom e-demokratin som forskningsfält att undersöka hur detta kommer sig.

E-förvaltning


Öka den interna effektiviteten med hjälp av digitala medel

E-service


Utveckla administrationens tjänster och utöva befogenhet genom elektroniska kanaler

E-demokrati


Öka medborgarnas politiska inflytande med digitala verktyg

E-demokrati

När digital teknik används i politiska system används begreppet e-demokrati. Regeringar kan bjuda in till att få synpunkter från medborgare på frågor om lagstiftningsändringar eller förändrad hantering av tjänster och program och är avsett att vara något som kan förbättra arbetet för den styrande makten. Samtidigt kan digital teknik också bli ett sätt för medborgare att höja sina röster och vara politiskt aktiva, e-demokrati handlar därför också om att öka medborgares politiska inflytande. På detta sätt kan positiva effekter skapas för både regeringar och medborgare med digital teknik. Kort sagt kan man förstå e-demokrati som att:

Digital teknik gör det möjligt för regeringar att få åsikter från medborgare och för medborgare att påverka politik i regeringar i frågor som lagstiftningsändringar eller förändrad förvaltning av tjänster och program.

För att förstå betydelsen av digital teknik i förändringen av politiska system, behöver man undersöka den i relation till begreppet inflytande. E-demokrati får betydelse om e-demokratins experiment eller praxis leder till att personer som är inblandade verkligen kan påverka frågorna av intresse.

Motstånd mot e-demokrati

E-demokratiska verktyg används i låg utsträckning, både i och utanför Sverige. Forskning har visat att det kan bero på aktörer i politiska system, både politiker och tjänstemän kan ha uppfattningar som kan medföra ett lågt intresse för att vilja använda e-demokratiska verktyg. Forskningen konstaterar att ointresset kan bero på uppfattningar om att e-demokratin utmanar det sätt som politiken normalt verkar. Det kan skapa en osäkerhet hos politiker och tjänstemän och i förlängningen ett motstånd mot e-demokrati. Dessa spänningar kan uppstå på grund av redan etablerade traditionella roller som är befästa i det politiska systemet.

Så även om e-demokrati kan leda till utveckling av demokratin med ökade möjligheter för medborgerligt inflytande så rapporterar forskning samtidigt att e-demokrati inte alltid är eftersökt av politiker och tjänstemän i politiska system, vilket kan få konsekvenser för användningen av e-demokratiska verktyg och i slutändan medborgerligt inflytande.

Digitaliseringens process, egenskaper och resultat

Forskning inom informationssystem har länge hävdat att samma teknik inte kan antas användas på samma sätt och ha samma konsekvenser i alla organisationer. Detta anses bero på den sociala interaktionen med digital teknik, vilket kan leda till att införande, användning och design av digital teknik skiljer sig åt i olika sammanhang. Digitalisering gör att teknik är beroende av sociala aktörer och praxis i bredare sociala sammanhang och institutioner där den används och utformas.

Digital teknik har länge ansetts skapas och utvecklas av den mänskliga aktören. Teknik kan ta sig olika uttryck och former och beror på det sociala sammanhanget i vilket aktörer verkar. Samtidigt aktiveras och begränsas processer för design, införande och användning av den digitala teknikens materiella egenskaper, vilket gör digitaliseringen till en inneboende komplex socio-teknisk process. Detta kan vidare förstås genom att se hur egenskaper hos digital teknik skapar egenskaper hos digital innovation och som är ett koncept med tre egenskaper vilka har konsekvenser för hur vi ser processer och resultat av digital innovation. Digital innovation kan ha en öppen egenskap där värdet av digital innovation inte är statiskt och fast utan istället är rörligt och flytande över tid. Digital innovation kan också vara distribuerad, d.v.s. vara geografisk utspridd och där olika yrkesroller är verksamma. Digital innovation kan också ha en kombinerande effekt, vilket leder till att produkter och tjänster går samman.

person holding pencil near laptop computer

5. DIGITAL INNOVATION OCH MÖJLIGHETERNA FÖR E-FÖRSLAGET

Bortom digitizing
Bortom petitionen

E-förslaget kan förstås som ett digitalt verktyg som kommer utan standardform och när det introduceras utformas och används på olika sätt i olika sociala och institutionella sammanhang. E-förslaget bör betraktas som något som med den digitala tekniken används och utformas på andra sätt än petitionen. En mer komplex situation uppstår som rymmer digitalisering med sociala aktörer i institutionella sammanhang som interagerar med den digitala tekniken.

Socio-teknisk förståelse
Socio-teknisk förståelse

Att e-förslaget nu införs är en förändring från tidigare eftersom forskare har sett digitala verktyg för e-service och e-förvaltning vara de dominerande. Detta öppnar upp för forskning inom informationssystem att undersöka e-demokrati. Med tanke på eventuellt motstånd mot e-demokratiinitiativ kan en fråga ställas om sociala aktörer, som politiker och tjänstemän, ser på e-förslaget som något som inte “hotar” deras representativa roll. Detta kan innebära en förändrad syn bland sociala aktörer på e-förslaget och slutändan e-demokrati, men också på deras representativa roll i det politiska systemet. Genom att tillämpa en socio-teknisk förståelse av teknik kan det nya sociala samspelet med e-förslaget innebära nya möjligheter till studier, särskilt genom att erkänna den dynamiska naturen hos digital teknik och egenskaper hos digital teknik och digital innovation.

Karaktäristik hos digital innovation
Egenskaper hos digital innovation

Digital innovation är en process där både processen och resultatet påverkas av de ständigt föränderliga materiella egenskaperna hos tekniken och den sociala kontexten inom vilken processen och resultatet fungerar. Detta genererar i slutändan en osäkerhet när det gäller implementering, design och användning av e-förslaget, vilket i slutänden påverkar e-förslagets designfunktioner och inflytande. Egenskaper hos digital innovation är att vara öppen, distribuerad och kombinatorisk och de kan hjälpa oss att förstå varför utformningen av e-förslaget skiljer sig åt mellan kommuner. I de 34 kommuner, som studerats här var det tydligt hur egenskaper hos digital innovation hade gjort att införandet av e-förslag skilde sig mellan varandra. Den digitala innovationens öppna egenskap resulterade i variationer av designfunktioner. Dess distribuerade process innebar att innovationen kunde ligga bland flera aktörer och inte bara hos en. Den kombinerade processen gav många och olika designelement där vissa användes i hög utsträckning medan andra hade mycket begränsad användning. I denna mening bör begreppet digitalisering och förståelse av egenskaper hos digital innovation kunna ge en större inblick i hur designfunktioner genereras.

SLUTSATS: Denna studie har genererat ny kunskap om potentialen för medborgarinflytande hos e-förslaget i kommuner och förhållandet mellan inflytande och designfunktioner. En slutsats som går att dra är att för att fullt ut förstå hur e-förslaget används och designas bör framtida forskning undersöka digitaliseringen av e-förslaget och närmare studera egenskaperna hos digital innovation så att de sociala och institutionella sammanhangen förstås bättre. Den förståelsen kan leda till att institutioner och organisationer lättare kan anpassa sig till nya omständigheter.


Fler än 50 kommuner har infört e-förslag

Varje år inför fler kommuner e-förslag. De senaste åren har ytterligare åtta till nio kommuner med e-förslag tillkommit årligen. Så också i år.

54